Löpning i Åre

Löpning i Åre – fjällmaratonveckan

Denna sommar var det perfekt väder för löpning i Åre. Det är lätt att fastna för bergslöpning under dessa förhållanden. Riktigt kul och utmanande i en fantastisk natur. Under fjällmaratonveckan finns det många olika lopp att välja på. Denna sommar deltog jag i Cooper Trail 7K samt öppen bana på Peak Performance Vertikal K.

Cooper Trail 7 K

Cooper Trail 7 K är ett traillopp runt Totthummeln på 7 km med en höjdstigning på ca 400 m. Det är många deltagare och mycket trångt i spåret. Det stod helt stilla på vissa ställen, vilket var lite irriterande. Men det var tekniska stigar med mycket sten och rötter och ovanpå detta de utmanande lutningarna. För mig är det ett upplevelselopp med mycket vacker utsikt och fin service utmed banan. Ingen risk för att springa vilse då det är många funktionärer och en tydlig snitslad bana. Alla som kommer i mål har chans att vinna en bil, så det är även spännande efter målgång. Jag kom i mål på 1.03, men vann tyvärr ingen bil.

Detta lopp sprang jag även förra året, men då var vädret betydligt sämre än vad det var i år. Se inlägget från 2017

Bilen som utlottas på Cooper Trail 7 K
Denna bil kan man vinna om man kommer i mål.

Peak Performance Vertikal K

Detta lopp finns både som en egen tävling och som ”öppen bana”. Per sprang tävlingen (se filmklipp) och jag valde öppen bana under lugnare förhållanden. Fördelen med att springa tävlingen är att man slipper hålla koll på var banan går och om det händer något finns det hjälp i närheten. Nackdelen är att det lätt blir kö pga många deltagare i smala passager.

Banan från Åre Torg till Skutans topp
Banan från Åre Torg till Skutans topp

På öppen bana startar man när man själv vill och man måste själv ha koll på markeringarna. Inte helt lätt då man samtidigt ska ha koll på var man sätter ner fötterna. Det är lätt att missa en markering. Är det dimma blir det svår om inte omöjligt att välja rätt väg.

Detta var i alla fall den roligaste bana jag någonsin har sprungit (eller klättrat). Det är en härlig mix av att gå, springa och att klättra med hjälp av både rep och stegar som är utplacerade i de mest branta partierna.

Klättring med rep på Vertikalen
Klättring med rep på Vertikalen

Vertikalen gör verkligen skäl för namnet, för på det värsta stället går det spikrakt uppför ca 200 meter, så det gäller att inte ha höjdskräck. Kände mig lite yr ibland och undrade vad det var jag höll på med. Men i det läget finns det ingen återvändo, det är bara att bita ihop och fortsätta uppåt. Nedåt hade garanterat varit ett värre alternativ.

Halvvägs upp, 500 höjdmeter

Halvvägs upp så möts man av trappor som aldrig tycks ta slut. Mjölksyran i benen känns ordentligt nu. Det bästa är, att det också börjar bli svalare ju högre upp man kommer.

Halvvägs på Vertikalen
Halvvägs på Vertikalen

Jag gör några korta pauser för att få ner mjölksyran samtidigt som jag njuter av utsikten. Ovanför trapporna blir det lite mer lättsprungit, på stigar och över klipphällar.

Löpning över klipphällar
Löpning över klipphällar

Nästa kända passage är där kabinbanan slutar, kallas också ”Base Camp”. Här är det brant och stenigt igen. Men jag tycker bara det är kul att klättra över stenarna för nu vet jag att målet närmar sig och att jag kommer att klara det.

Snart uppe vid kabinbanan
Snart uppe vid Base Camp (Kabinbanestationen)

Efter att ha passerat Base Camp ser man toppstugan. Vädret är betydligt kallare här, riktigt svalt. Det återstår en del klättring över stenar och klippblock innan målet kan nås. Har fått info om att sista kabinbanan ner går om 1 timme. Tänker hinna med denna för att slippa gå nedför hela vägen tillbaka. Jag tycker det verkar vara gott om tid och ser också nu fram emot att hinna äta en god våffla i Toppstugan.

Åreskutans topp i sikte
Åreskutans topp i sikte



I mål på Verikal K

Äntligen i mål på toppen där det är mycket kallt jämfört med starten. Min tid blev 1.35 timmar och det räckte till en 18:e plats bland årsbästa damer på denna bana. Känner mig riktigt nöjd med detta lopp. Det innehöll allt: vacker natur, spänning, utmaning, äventyr, klättring, löpning, gång och maxpuls. Vilket häftigt träningspass! Längtar redan till nästa år då jag ska försöka förbättra min tid.

I mål på Vertikalen 1K.
I mål på Vertikalen 1K. 5 km och 1000 höjdmeter!

Dags att käka lite våfflor som belöning och samtidigt få lite värme, eller????

Stängt i Toppstugans café
Inga våfflor i Toppstugan efter dagens vertikalpass

Men, de hade precis stängt. Inga våfflor denna gång. Skulle sprungit snabbare eller startat tidigare. Men jag var nöjd ändå och fullproppad med endorfiner för att ha tagit mig i mål. Tog snabbt på mig lite varma kläder och käkade upp mitt medhavda kexchoklad. Det är gott det med. Behövde lite energi för att orka ta mig ner till kabinbanan. En annan belöning var den vackra utsikten från toppen.

Fin utsikt från toppen på Åreskutan
Fin utsikt från toppen på Åreskutan

Vandring nedför Åreskutan

Det finns många bra leder även nedför Åreskutan. Att gå eller springa nedför ger mer träningsvärk än att gå uppför. Man börjar då med att åka kabinbanan upp och sen går man upp till toppen ca 800 m. Från toppen utgår olika leder i olika längder. Det är alltid kallare och mer blåsigt högst upp så det är bra med en extra tröja, vindjacka och mössa. Se filmen ”Discover Åre 2018” och bli inspirerad av den storslagna naturen i fjällen.

Vandring nedför skutan
Vandring nedför skutan

Kajakpaddling – det platta alternativet

Med träningsvärk i benen är det perfekt att hyra en kajak och paddla i Åresjön. Platta alternativ är det inte gott om här. Längre fram finns vattenfall, men så långt paddlade inte jag. En välbehövlig benvila efter veckans alla vandringar och lopp. I år gick det också att bada i sjön utan att frysa. Fjällsjöar brukar inte vara så varma.

Kajakpaddling i Åresjön
Kajakpaddling i Åresjön

Vandringsleder och trailstigar runt omkring Åre

Det finns många bra vandrigsleder och trailstigar även utanför Åre. Närmast är Ullådalens vandringsleder där man även kan bada i Ullån. Vi badade i ån trots det kalla vattnet.

Fin natur vid Ullådalens vandringsleder
Ullån vid Ullådalens vandringsleder

Ett annan bra runda 3 mil från Åre är Blanktjärnsrundan i Vålådalen.

Vandringsleder Vålådalen
Vandringsleder Vålådalen

12 km lång är rundan och halvvägs är man vid den magiska sjön med turkost vatten. Kallt i vattnet även här. Det blev ett långt fikastopp i denna storslagna natur.

Halvvägs på Blanktjärnsrundan
Halvvägs på Blanktjärnsrundan

Det finns gått om trappor även här.

Brant trappa på Blanktjärnsrundan
Brant trappa på Blanktjärnsrundan

Vill man inte gå över bron kan man välja linbana. Däremot får man själv dra sig fram med hjälp av armarna. Men benen får ju en välbehövlig vila! Bada här? Nej, iskallt vatten!

Linbana över Vålån



Test av trailskon ”Salming Trail 5” på Kjugekull

Trailrunning på Kjugekull med ”Salming Trail 5” på fötterna

Efter att ha tröttnat på alla trailskor som inte håller måttet på blöta stenar beställde jag ”Salming Trail 5” till hela familjen. Den skon har fått många bra omdömen av ett flertal träningstidningar. Eftersom de är så snygga så passar de även till jeans, så jag vågade chansa, för att om dom inte håller måttet i terrängen så blir dom användbara ändå.

Den steniga naturen på Kjugekull.
Den steniga naturen på Kjugekull.

Asfaltslöpning och hundpromenader

Min man Per var först med att testa skorna på en morgonlöpning till jobbet. Det var underkylt regn och när Per kom ut så greppade skorna direkt, trots att det inte var spikdubbar. Jesper hade tur i oturen och klarade sig helt utan skador trots att han gjorde en rejäl vurpa med sina vanliga goretexskor och hamnade raklång på ryggen. Det blev till att byta om till dom nya Salmingskorna då han skulle gå morgonrundan med hunden Scooby. Det funkade perfekt och han höll sig på benen hela rundan trots en stor hund som är pigg på att dra iväg. Nu är skorna testade på både hundpromenad och asfaltslöpning med underkylt regn och fått tummen upp av både Per och Jesper. Per, som är en rutinerad marathonlöpare, var mycket imponerad av skon. Den är ju perfekt att även springa med på asfalt. Men nu har jag ju skaffat skorna för att vi alla ska kunna springa säkert i terrängen, där vi alla tycker det är som roligast att springa.

Salming Trail 5 skorna
Dammodellen i blått/rosa och herrmodellen i svart/turkos.
Salming Trail 5 håller greppet på hala stenar.
Salming Trail 5 håller greppet på hala klipphällar.

Traillöpning på hala stenar och klipphällar

Idag åkte vi till Kjugekull för att springa på de roliga stigarna och även offroad. Det var första gången som jag provade skorna. Det regnade och blåste och det var endast +3°. Det finns ju inget dåligt väder utan bara dåliga ……. Perfekt väder för att testa skorna på stenarna. För stenar, små som stora, finns det gott om på Kjugekull. Jag var lite reserverad i början och vågade inte lita fullt ut på skorna då jag tidigare vurpat rejält med andra trailskor. Men dessa funkade faktiskt och jag kunde tom springa uppför de stora blöta klipphällarna utan att det blev bakhalt. Var det mycket brant så räckte inte greppet till då endast främre delen av skon har kontakt med ytan. Fick hjälpa till lite med armarna här – ”gå på alla fyra”.

Vi sprang även upp- och nedför en blöt trätrappa utan att tappa greppet. Skorna får högsta betyg av oss. Vi sprang på blöta stenar, klipphällar, trätrappor, stigar med blöta löv, över mossa och på leriga stigar utan att halka någon gång. Se Jespers film från Kjugekull.

Den perfekta hybridskon

”Salming Trail 5” har för oss många användningsområden.

  • En perfekt trailsko som greppar på blöta stenar, klipphällar, blöta löv och leriga stigar.
  • En sko som även funkar på asfalt. Har man inte skogen utanför huset kan man springa med denna sko till skogen. Jag älskar att springa på Balsberget och för att springa dit är det 2 km asfalt och 4 km grusvägar. Denna sko kommer att bli det självklara valet för denna runda med varierat underlag.
  • En lätt sko som kommer att bli perfekt för terrängintervaller.
  • Vardagssko då den är supersnygg till jeans.

Det enda som jag tycker kan förbättras med skon är lite smalare passform runt vristen och därmed också bättre hälgrepp. Men jag tror att efter några mil i skon kommer detta att automatiskt forma till sig och bli bättre.

Jesper och Per högst upp på stenen på Kjugekull
Jesper och Per

Styrketräning med naturens egna träningsredskap

På toppen på Kjugekull finns denna bänk. Det är en brant trätrappa upp hit. Spring upp för trappan och kör några övningar på bänken för att få lite variation. Fler övningstips på bänk finns här.

En bänk är ett perfekt träningsredskap.
En bänk är ett perfekt träningsredskap.

Långpass – mix med cykling och löpning

Uthållighetsträning med cykling och löpning

Idag blev det ett långt pass då jag kombinerade cykling med löpning. Genom att kombinera olika aktiviteter i samma pass är det lättare att träna uthålligheten. Att vara ute länge är det viktigaste vid uthållighetsträning. Uthållighetsträning kan vara allt från 90 minuter upp till ett par timmar. Intensiteten är oftast låg. Genom att kombinera två aktiviteter avlastas muskler och leder från långvarig ensidig belastning, vilket minskar risken för överbelastningsskador samt att återhämtningen inför nästa pass blir mycket kortare.

Att börja med att cykla är också en perfekt uppvärmning inför löpningen. Det blev 6,5 km cykling. Därefter blev det 8,4 km löpning i backig terräng på Balsberget med en höjdstigning på totalt 180 meter. Där är två riktigt jobbiga partier i slutet av rundan – ”Mördarbacken” som är 400 meter lång med en höjdstigning på ca 40 meter och sen direkt från denna backe rakt upp till toppen på berget. Kort paus för att hinna njuta av utsikten. Därefter fortsatte jag ner bakom berget för att sedan ta den sista jobbiga delen – ”Ravinenbacken” som alltid ger maxpuls och maxat med mjölksyra i benen. Efter denna sista jobbiga backe är det ganska lätt löpning resten av rundan. Passet avslutas med att cykla hem – en perfekt nedvarvning för att få bort mjölksyran i benen.

En sammanfattning av passet är: Starta med cykling som är lätt och lågintensivt, därefter löpning i terräng på medel-högintensiv nivå och avslutningsvis lätt lågintensiv cykling.

Balsbergets topp
Utsikten från Balsbergets topp.

Terränglöpning i ”Sagoskogen”

Löpning i backig terräng på Balsberget.

Det är en härlig känsla att springa i skogen när allt precis har slagit ut. Färgen på träden är ljusare grön än vad de är på sommaren. Det känns lite magiskt att springa bland fågelkvitter, vitsippor och alla andra vårtecken som kommit fram. Känns lite som att springa i en sagoskog. Det är avstressande att springa i skogen trots den höga pulsen som backarna i terrängen ger mig. En perfekt mix. Idag fick jag ihop 8 km i backig terräng.

Sagoskogen på Balsberget
Sagoskogen på Balsberget.